Och hur går det med träningen då?

Den senaste tiden har det inte blivit någon träning alls. Ju slappare man blir desto jobbigare är det att få tummen ur och komma ut. Men i helgen bestämde jag mig. Nu får det vara NOG! Jag tänker inte bli någon slappröv och min mentala hälsa behöver verkligen träning.

Så i söndags morse begav jag mig ut och sprang 3 km. Det kändes fint. Innan har jag springit 2,5 så jag blev förvånad att jag klarade 3 km utan problem helt otränad. Igår var jag ute igen, 3 km den här gången också, och det gick ÄNNU lättare, bättrade tiden helt okej. Så nu ska jag anmäla mig till ett terränglopp på 6 km, som är om tre veckor. Lite stressad men jävligt motiverad! Tänkte öka 1 km i veckan här nu.

Fan, jag hade aldrig trott att jag skulle börja springa, men jag vill känna att jag lever, och göra mitt yttersta för att må bra varje dag!