Frustration gånger tusen

Valle har ju lärt sig att stå upp när han håller sig i. Nu håller han sig bara med en hand. Och tror att han kan gå. Han vänder sig om, släpper och ska gå iväg. Och ramlar. Hela tiden. Vi har fått flytta undan bordet i vardagsrummet så han kan gå längst sofforna utan att slå huvudet i bordet. Vi har ett jättefint hem nu för tiden. Inte alls kaos. Eehh...

Foten då. Den gör fortfarande ont. Känns fortfarande vrickad. Jag vet faktiskt inte när jag kan börja springa igen. Jag antar att jag, som helt otränad, har velat för mycket på för kort tid. Eller också så är det att jag behöver ilägg i skorna, att mitt nedtramp blir fel, eftersom jag är lite sned. Men när fan ska man ha råd med det då? Jag blir så frustrerad. När jag äntligen i mitt liv kommit igång och tycker om det, då ska det skita sig i alla fall. Är det inte meningen att jag ska träna? Ska jag vara en jävla chipsätande soffpotatis som jag alltid varit? NEJ, jag vill inte!

Har tagit ner en app som heter iMuscle. Den visar alla kroppsövningar och vilka muskler de tränar primärt och sekundärt. Mycket bra för oss som inte kan något. Så länge det är så kort tid tills vi ska flytta så är det ingen idé att gå med i ett gym, så jag får träna hemma. Då är detta perfekt. Så länge foten är kass så får jag hålla mig till de övningar som inte belastar fötterna (blir inte så många kvar om jag ska vara ärlig). Men det är bättre än inget. Jag känner mig redan frustrerad av att inte varit ute och sprungit, vad fort man vänjer sig.

Och ja, jag åt chips och godis igår. Och ja, jag ångrar mig. Det var inte särskillt gott och magen är kass och svullen. Det jävla sockerberoendet man dras med är fan värre än nikotinberoende. Jag vet att jag kommer må dåligt, att jag kommer må illa och få ont i magen, men ÄNDÅ kan jag inte stå emot ibland. Det där med att "unna sig" stämmer inte riktigt in där känner jag. Inte när upplevelsen blir negativ. Vad är det man unnar sig då? Smärta? Den lilla lilla njutning man känner är inte värt problemen som kommer efter. Inte för mig i alla fall. Men trots att man VET detta så slinker det där jävla godiset ner i kundvagnen emellanåt. Oh well.