Idag har jag en dålig dag. Ibland blir allt så övermäktigt. Det är liksom bara pang, pang, pang. Smällar hela tiden. Som att man bara SKA knockas. Så fort man lyckas komma över ytan litegrann så händer något och man trycks rakt ner igen.
Jag vet inte om man kämpar för mycket för att hålla sig stark, jag menar, det sista året har varit överjävligt. Men det känns som att livet jävlas och ingenting kan få flyta på problemfritt. Och ju närmare november vi kommer ju mer ökar min panik. Panik för Niclas födelsedag. Panik för årsdagen av hans död.
Och ovanpå detta samlas mer och mer negativa saker, på hög, nästan hånfullt. Som att man inte ens ska få en chans att få vara lite rofylld emellanåt.
Jag vet att livet inte är enkelt för någon, men alltså, kan det inte portioneras ut litegrann så att inte allt händer under samma år? Give me a fucking break!
Hemskt när allt känns så jobbigt. Hoppas du får en liten paus i helgen i alla fall.
ReplyDelete