Besokare

Totalt antal besokare: Besokare idag:

Wednesday, October 9, 2013

Att tänka om

Jag och Rasmus såg en dokumentär igår som heter Ethos (läs om den HÄR). I stort så tar den upp hur världen styrs av politiker, banker, media och storföretag, och hur vi, den lilla människan, är lurade att tro att konsumtion är vägen till lycka, hur vi kanske inte alls lever i ett demokratiskt samhälle och hur miljön missbrukas utan samvete. Det görs allt fler sådana här dokumentärer, allt fler börjar ifrågasätta systemen och känner sig lurade.

Mycket intressant! Jag känner såhär att jag är alltmer skeptisk till hur allting fungerar. Jag litar inte på något. Allt är styrt av pengar, vare sig man vill tro det eller inte, och ingenting är så bra och rent som det verkar. Alltså, jag är inte bra på att skriva om sådana här saker, jag är inte ALLS så insatt som jag önskar, men jag börjar känna av vad som är rätt och fel. Och vad jag kan göra åt det.

Jag känner alltmer ovilja mot att handla av storföretag som exempelvis  Coca-Cola, McDonalds, IKEA, H&M, Apple och så vidare, ni fattar. Bara för några dagar sedan såg vi ett program på kunskapskanalen om hur dessa företag utnyttjar skatteparadis för att få så mycket pengar i plånboken som möjligt. De redovisar i landet de drivs att företaget går med förlust samtidigt som pengarna förs över till ett annat land där skatten är lika med noll och de går med extrem vinst. Ungefär.

Jag har länge tänkt att jag vill handla mer på Second Hand- affärer, köpa leksaker till Valle på loppisar, där man dels kan hitta riktiga fynd och man samtidigt är snäll mot miljön. Varför köpa en ny gåvagn när man kan köpa en begagnad, fullt fungerande för en tredjedel av priset, något som alla tjänar på?

Nu är inte vi några direkta slösare i den här familjen, kanske för att vi inte har råd, men vi måste ändra mer på vårt tänk. Materiella saker kommer inte göra oss lyckligare. Valle blir inte en gladare kille för att han får en ny Bobby Car för 700 kronor än en begagnad för 150 kronor. Jag och Rasmus får inte ett bättre förhållande för att vi köper större TV som vi inte behöver. Vi behöver inte byta ut våra fullt fungerande kaffemuggar mot nya i en annan färg, det kommer inte göra någon skillnad alls, förutom i plånboken.

Jag vill i alla fall försöka ta kontrollen över mitt konsumerande och handla saker med gott samvete i den mån det går. Maten har vi redan börjat med i och med att vår kost blivit bättre och vi automatiskt handlar bättre råvaror ofta ekologiskt, och vi köper lokalt kött och så vidare. Jag vill att Valle ska lära sig att värdet i en människa inte sitter i kläder, statusprylar och pengar.

Detta blev kanske lite flummigt, men skit samma. Ni fattar vad jag vill ha sagt!


7 comments:

  1. Vi känner inte varandra och jag snubblade in på din blogg av ren slump :) men ville bara säga att jag blev så glad av det här inlägget! Ju fler folk som ifrågasätter den här galna konsumtion som håller på att kosta oss våra barns framtid på den här planeten desto bättre! Nästan så att man blir arg när människor överöser sina barn med märkekläder och leksaker utan att ens reflektera en sekund över att de faktiskt i stort sett blir lurade av företagen som bara vill tjäna mer! Tragiskt! Vill man köpa ett nytt plagg ska man ju givetvis inte skämmas för det, men när det mer blir en statuspryl för föräldrarna än en fråga om kvalité mår jag illa! Kul att du ska börja med secondhand, det är där de riktigt coola grejerna finns (som dessutom ofta har lite personlighet också)! Känns som att det är mest att folk som är ensliga för att vara "fel" som alltid måste köpa nytt till sina småttingar. Långt inlägg blev det! Tack för en tankeväckande blogg! :)

    ReplyDelete
    Replies
    1. Men tack ska du ha! Jag tycker också det är roligare att köpa begagnade saker, det känns som att de har en själ på något sätt, som att de bär med sig lite historia från sina förra ägare.

      Det krävs nog faktiskt lite mod ändå att gå emot strömmen, men någonstans måste man börja. Jag bojkottar tex alla dagar som bara handlar om konsumtion, tex Mors dag, Fars dag, Alla hjärtans dag, Kanelbullens dag, och jul tycker jag oftast blir för överdrivet med alla julklappar. Några stycken fina ska man få, absolut, men barnen ska också lära sig att uppskatta det lilla, som egentligen kanske är det stora.

      Tack för kommentaren :)

      Delete
  2. "Ängsliga" ska det ju givetvis stå, inte "ensliga"! Har ingen teori om hur ensliga människors konsumtionsmönster ser ut! ;)

    ReplyDelete
  3. Klart det behövs lite mod! Men du verkar vara en modig tjej som tänker självständigt! :) Underbart att inte du som många andra dras med i konsumtionshetsen. Det är nog bra att vara ifrågasättande till dagar som, helt ärligt, är konstruerade av detaljhandeln, men inte alla som vågar som sagt. Direkt ska det upp bilder på Facebook och Instagram som signalerar "Kolla, jag fick något, jag betyder något!". Sen kan jag tycka att så som världen ser ut idag så ska man ta varje tillfälle i akt att "fira" positiva saker, men det behöver ju nödvändigtvis inte betyda att man går och köper saker, thats the easy part ju! I vår familj som inte är helt olik din (mamma, pappa, barn) så skulle vi nog kunna köpa mycket mer än vad vi gör, men det känns dessutom så oerhört ocharmigt när man vet att vårt och många andra barn som bor i Sverige lever ett väldigt gott liv om man jämför med barn i andra delar av världen och kanske egentligen inte behöver den där extra leksaken. Vi skänker dock till välgörenhet, och det känns bra att veta att man kan bidra med något istället för att bara jobba på att stärka sitt eget ego (om man nu tycker att man gör det genom att köpa ännu mer prylar vilket i sig är ganska sorgligt). Nu blev det ett ganska långt inlägg här igen! ;) PS. Jag läste ditt inlägg om "High Sensitive Person". Jag gjorde det testet för ett par år sen och jag fick också "alla rätt" dessutom har jag alltid tänkt att jag sockerberoende. Coincide? I think not! :) Vad jag vill säga är att även om jag också tror att kemiska reaktioner i kroppen orsakar diverse oönskade beteenden så tror jag nog att den där känsligheten, även om den på många sätt är bra, gör så att man nog kan börja "knarka" ibland :) bara en tanke! Ha det gott!

    ReplyDelete
    Replies
    1. Ja absolut, sen är jag en tröstätare deluxe! Har alltid varit och jag tänker alltid så fort något blir jobbigt att "nu är jag värd att en påse chips/godis/pizza osv" och så fallerar allt. Men man kan ju inte göra annat än att jobba med sig själv, hela tiden. Det känns som att ska man må riktigt bra och trivas med sig själv så måste man göra saker som känns bra i magen. Vad man jobbar med, vilka man umgås med och liknande. Jag vet inte, det känns lite som att man "vaknar upp" litegrann varje dag och inser vad som är viktigt. Och jag har levt väldigt fel, fel för mig i alla fall, tidigare.

      Ja, det är konstigt att shopping ska vara bra för egot, tror det är tvärtom, självkänsla och gott självförtroende kommer inifrån.

      Tack för dina kommentarer, alltid roligt att höra andras synpunkter på det man skriver om :)

      Delete
  4. Mycket vettigt skrivet och tänkt! Jag och Kim borde också ta oss en funderare på det där. För som det är nu går vi i helt fel riktning.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Det är så lätt att göra det, hela samhället är ju faktiskt uppbyggt på att vi ska konsumera, vi hjärntvättas varje dag av all reklam och alla påtryckningar. Och det är SVÅRT att stå emot. Det kräver fan diciplin, haha. Det är därför jag känner att det är nyttigt att titta på sådana dokumentärer så att man börjar förstå VARFÖR vi gör som vi gör, och då är det lättare att ta kontrollen över sina egna val. Typ, haha, känner mig som en superflummare, men skit i det ;)

      Delete