Jag FÅR vara glad att flytta!

Igår var jag ute med en vän som jag känt i princip hela mitt liv. Vi drack vin, åt mat och pratade så mycket att vi skulle kunnat prata i flera dagar. Hon har, precis som jag ska göra nu, flyttat härifrån. Det är oerhört befriande att man är på samma ställe, tankemässigt, vad gäller många saker. Som hur det är att bo här jämfört med att ha flyttat härifrån.

Att bo i en småstad är, för mig i alla fall, inte utvecklande. Jag kan inte utveckla vem jag är när jag hela tiden omges av människor som sorterar in andra människor i fack, och så blir det lätt i en liten stad. Människor som man varit omkring sedan man var liten. Det finns inte så många vägar att gå här, det är svårt att hitta sin identitet när valmöjligheterna är så begränsade. Jag har alltid haft behov av att vara lite annorlunda. Ha lite annorlunda kläder till exempel. Men de få gångerna jag vågade göra det på högstadiet så blev jag skrattad åt och folk gjorde sig lustiga över mig så jag vågade aldrig det igen. Det var liksom lika bra att försöka vara som alla andra, för då var risken mindre att man skulle bli sårad ( så himla sorgligt, jag vet).

Och detta är sådant som följer med även när man växer upp. Eftersom man växer upp, handlar, jobbar, går på krogen, går i föräldragrupper, mammagrupper och så vidare med de här samma människorna. Man slipper aldrig ifrån. Det är svårt att trycka tillbaka alla negativa tankar om en själv, eftersom man hela tiden återupplever gamla saker och ser samma gamla människor. Aldrig något nytt.

Jag klarar inte det. Jag kvävs. Jag känner mig så jävla instängd och osäker i den här staden. Och det kan jag stå för. Det är väldigt provocernade att vara negativ om sin hemstad, folk är mycket beskyddande om den här hålan, inte för att jag fattar varför! Men jag orkar inte bry mig längre, jag har brytt mig om vad andra tycker i hela mitt liv. Det är som att man inte får vara stolt och glad över att komma härifrån, men det är jag. Jag är jävligt glad att flytta! Glad att Valle inte behöver ha samma lärare i skolan som jag hade. Glad att jag får vara anonym i mataffären och på krogen. Glad att träffa nya intressanta männiksor som får mig att växa. Så. Jävla. Glad.

Här får jag ångest och blir folksskygg. Det ska bli gött att slippa det. Få vara Natalie. Precis så som jag vill vara.