Många i min familj är mycket duktiga på musik. Min pappa spelar gitarr (spelade i ett punkband när han var yngre, den sidan ärvde nog jag, höhö), min storebror var GRYM på gitarr och han sjöng också väldigt bra trots att han inte visade det så ofta. Min mamma sjunger i ett band, min lillebror är tydligen också mycket duktig på piano och sång och min minisyster är just nu med i en uppsättning av Sound of Music på Skövde stadsteater, och hon sjunger fantastiskt.
För några år sedan började jag spela lite gitarr. Jag har tyvärr inte den naturliga musikaliska ådran som många andra i min familj där de är självlärda och liksom bara HÖR hur de ska spela genom att lyssna på en låt. Mycket fuskigt kan jag tycka eftersom jag älskar musik och i hemlighet alltid velat sjunga och spela. I alla fall, jag lärde mig litegrann, men mitt tålamod är inte det bästa och jag ville ju bli en Jimi Hendrix på ett par veckor, och när det inte hände så gav jag upp.
Men, jag vill börja spela igen. Jag kan ju litegrann, grunderna, och sen kan jag alltid lära mig mer om det skulle vara så. Jag vill spela och sjunga för Valle, det är ju så roligt, och man vet liksom aldrig när en gitarr kan komma till användning. Vad är en fest utan en gitarr liksom?
Och, nu är det fixat. En styck gitarr anländer i och med flytten till Alingsås nästa vecka. Thank you veeeery much!! :)
Oj, vilken härlig sak att ha i släkten! Jag är helt tondöv, och väldigt bitter över det. Önskar att jag kunde sjunga! Eller spela gitarr. Lycka till, och ge inte upp nu!
ReplyDelete