Sicken karl!!!

Jag och Nikita satt igår och diskuterade snygga karlar. Kom fram till många roliga, mest äldre (?) män. Kom också fram till att jag inte på något sätt gillar killar i uniform te.x brandmän, poliser, militärer osv som så många tjejer gör. Jag kan inte se något hett i det över huvud taget. Däremot cowbys... Woohooow säger jag då!! Det får Natalies mun att vattnas. En sketig redig karl ska det va!
Skit samma, kom lite in på ett sidospår där, blev lite exalterad... Men det jag ville ha sagt är att den manligaste av alla män i i hatt på häst är ju ingen mindre än Clint Eastwood!!

Am I right or am I right?



Smartass!

Jorå, så att jag är nu klar med mitt nationella prov i matte som jag fasat över en längre tid. Förvånande nog gick det riktigt bra. Som det känns i alla fall. Man kan ju aldrig lita på magkänslan. Men jag klarade (eller tror jag klarade) svåra uppgifter som jag aldrig försökt mig på tidigare och det kändes som det gick galant. Mycket ligger och gror i bakhuvudet och när man väl behöver använda det ploppar det fram och ner på papret.
Tack Hjärnan att du klarar att lagra så mycket information!
Man känner sig allt lite smart när man sitter med glasögonen på och knappar frenetiskt på en miniräknare och skriver formler. Jorå! X och Y och roten ur för hela slanten! Lite geometri och andragradsekvationer på det så var förmiddagen gjord.
Vill poängtera att det är B-kursen jag läser, och hade jag fått göra om A-kursen nu hade jag nog klarat ett MVG lätt... Damn it.

Detta var väl inte alls någon intressant läsning för er som faktiskt kikar in här, men jag är så satans nöjd så var tvungen att skriva ner't. Men man ska ju inte ropa hej...eller vad fan man nu säger... Ni fattar.

Tjoooo

Bekännelse, koma och smörskriverier.

Sitter med min novell. Nöjd med början och historien. Frågan är hur man ska lägga upp det och formulera sig så det inte låter smörigt eller fånigt. Det är det värsta jag vet själv att läsa, när det nästan blir lite tonårsromanaktigt över det. Fy, urk. Kanske ska läsa igenom skrivtekniken mer ingående för att hitta inspiration. Vaknar ibland på morgonen och har halva färdig i huvudet, formulerad och allt, men tyvärr hinner det försvinna innan man vaknat till ordentligt... Då är det bara att börja om. Inte blir det bättre av att den snart ska vara färdig och inskickad. Stress.

Jag har en pinsam sak att erkänna förresten! Listen up everyone! Låten som för tillfället går på repeat i öronen är ingen mindre än... *trumvirvel*... Ulrik Munther - Boys don't cry !!!
Tycker den är förbannat fin även om det dock är lite Justin Bieber-varning över den. Vet inte varför just den hittade vägen till mitt hjärta. Ibland kan man inte styra sådant. Det är bara att gilla läget tills man tröttnar på låtjäveln.

Well, anyhooo, igår regnade det ju jävlar, som alla förmodligen märkte och jag hamnade som i någon slags koma där på eftermiddagen. Stängde av ljudet på tv:n och inte en enda tanke snurrade i skallen. Jag bara satt i min fåtölj och stirrade ut i ingenting. Underligt när sånt händer. Men även skönt. Tankarna snurrar så intensivt jämt tycker jag så det behövs en avstängning ibland.

Idag ska jag försöka undvika koma och istället råplugga (Nationellt prov i matte imorgon, blir ju fan aldrig av med skiten!!!), träna och kolla film med min vän. Ellinor alltså. Ingen hemlig älskare här inte. Dubbeltyvärr på den!

Peeace!

Konversationer en nykter kväll ute.

Diverse konversationer på Gränden i lördags:

Konversation 1
Jag ställer mig i baren och en man, ca 45 år tilltalar mig otroligt drygt på följande sätt:
- Har ni verkligen åldern inne?
Jag svarar lite tillknäppt att självklart har vi det.
- Har du fejkleg då eller?
- Nej.
- Cooooolt.
- Inte särskillt, det är la som det är, svarar jag.
Jag beställer två stycken cola och mannen ropar med löjlig bebisröst till bartendern:
- Två stora glas med mjöööölk och lite jordgubbar tack!!
Jag suckar och tar emot mina drickor, ignorerar den grymt störande mannen.
Han tilltalar mig igen trots mitt ihärdiga ignorerande.
- Du fattar att de va ett skämt va?
- Ett jävligt trökigt skämt i så fall.
- Jaha, vad har du för humor då?
- Bra mycket bättre än din i alla fall.
Jag vänder sen och går därifrån.
Vill också tillägga att samme man med kompis senare bjöd med oss på efter fest i "en replokal" som givetvis västes i örat på ett sätt som tydligen skulle vara lockande. Vi tackade bestämt nej.

Konversation 2
Detta inträffar 2 sekunder efter den ovannämnda.
- Party ikväll eller?
- Nej, inte direkt, är nykter.
- Va? Varför? Vad dricker du då?
- Cola.
Han försöker efter detta hälla halva sin cider i min flaska men jag lyckas komma undan.
- Vill du inte ha?, frågar han.
- Nej, som sagt, jag är nykter ikväll.
Jag börjar bli ännu mer irriterad och försöker gå till Elli som väntar men han ska tvunget skåla med min stackars cola-flaska.
- Skål.
- Skål..., suckar jag och går sedan därifrån.
Samma man kommer senare fram och frågar : "Går du hit ofta eller?". Vi lyckas återigen fly då han får syn på någon annan han känner...

Detta var bara en liten del av konstiga saker som hände i lördags.
Det är nästan mer ansträngande att gå ut nykter då man måste förklara för alla varför man inte dricker. Som att det skulle behöva finnas en smaskig anledning då eller? Att man inte känner för att dricka just ikväll räcker tydligen inte som förklaring.
Nästa helg ska jag köpa en öl att hålla i bara för att undvika frågor.

Peace!

Många timmar!

Fan vad jag älskar att gå upp tidigt egentligen. Man får så många extra timmar på dagen att göra saker.
Idag har jag t.ex tvättat, städat, skurat (låg t.om lite på knä och skura för hand, en del grejer är envetna), kollat på tv, ätit både frukost och lunch och gjort prov! Hujedamej!
Har annars lagt till med en vana att sova till lunch sisådär och det mår man verkligen inte bra av. Får sluta med det!

Har annars inget intressant att tillägga. Kanske hem till mamma och grilla ikväll, efter ett välbehövt styrkepass på gymmet. Har dock satans ont i ryggen efter coren igår. Vissa muskler visste man inte att man hade, aj aj, pinsamt för fan.

Nepp, ha en go helg alla, dansa å va glada, ta en öl eller två i fint sällskap, lev liiiivet!

Tjoooo

Jag vet, jag är skettöntig!!!

Okej, jag erkänner: Jag är världens största tönt som nojar över det här med snacket om att jorden går under på lördag! MEN, som jag skrivit i ett tidigare inlägg så är jag rädd för allt som har med rymden, planeter och sådant som rör jordens undergång att göra. Har alltid varit, kommer alltid att vara (om jag inte börjar gå i seriös terapi då)!
Jag vet inte vad det beror på, men tror det har att göra med känslan av maktlöshet. Det är därför jag är flygrädd t.ex. Händer det något finns det absolut ingenting jag kan göra åt det annat än att sitta och invänta mitt öde. Inte för att jag är något maktpsyko alltså, nej nej, men jag gillar inte att inte ha kontroll över vad som händer med mig själv. Fattar ni vad jag menar?

Jag gillar våran jord och vill gärna ha kvar den i några miljoner år till tack!

Att tråna?

Funderar. På varför man alltid mest vill ha det man inte kan få. När det gäller allt. Undrar, om man nu skulle få det man trånar efter, vill man fortfarande ha det då? Varit med om det förut. Typ om man är jättesugen på...säg, kebabrulle, så vill man inte ha något annat, men när man väl äter den så är det inte alls så gott som man hoppades att det skulle vara. Det kanske är själva grejen att man INTE kan få det som gör att man vill ha det ännu mer? Men vad vet jag? Människan är konstig. Eller kanske bara är jag.

Peace!

Hahaha herremingud!!!

Igår hittade jag Boken om mig. Den skrevs när jag var 15 år och gick i 9:an och här kommer några roliga urdrag ur den som jag skrattade väldigt mycket åt igår. Jag ska också räkna hur många gånger folk påpekat att jag pratar mycket...

Mitt namn:

"Jag har ganska många smeknamn. När jag var yngre kalldes jag för Nattis eller Natta. Jag har även blivit kallad Fåret bara för mitt hår är så lockigt." Hahaha!!!

Framtid:

"När jag blir stor vill jag ha ett bra jobb som jag älskar, en fin man och två eller tre barn. Mina favoritnamn är Liam, Tuva, Saga, Benjamin, Lova och Lindelo." Ganska roligt att syrrans barn nu heter Tuva och Benjamin. Tjuv!!!

Folks kommentarer om mig:

Pappa:

"Hon är lätt att prata med och man behöver sällan ha tråkigt när hon är i närheten, men man kan bli lite trött i öronen ibland (1). Hon har också ett jävla humör och svär så Gud stoppar fingrarna i öronen."

Mamma:

"Natalie är en glad, sprallig och pratig person (2). Humöret svänger fortare än man blinkar. Har alltid lätt till skratt. Hennes rum ser ut som en bomb slagit ner men hon städar lika fort som hon pratar (3). Är den som är mest lik mamma och det är rätt roligt att se. Hon är en högt älskad skruttmaja som glädjer sin omgivning."

Frida:

"Hon har alltid varit något speciellt, sprallig och fnittrig. Hon är intelligent och smart, fast det inte syns." Haha, tack för den?

Maria:

"Hon kan komma med så dumma kommentarer ibland så det är inte klokt. Hon är bra på att prata(4). Har lätt för att bli irriterad, speciellt på mattelektionerna." Inte mycket som förändrats där...

Isabelle:

"När hon var liten var hon våran lilla hackkyckling. Ville alltid vara med mig och mina kompisar och då blev jag jättearg. Ibland är hon väldigt lättirriterad men det brukar gå över fort. Är oftast glad och sprallig, brukar sjunga och tralla hela dagarna."

Dåvarande pojkvän:

"Hon är för det mesta glad och sprallig, men när hon blir arg kan hon vara lite otäck. I början var hon blyg och pratade inte så mycket...nu är det helt omöjligt att få tyst på henne (5). Hon är snäll. omtänksam, smart men också ganska lat (?! hahaha)."

Pappas minnen av mig:

"Hon var beroende av att höra att folk tyckte om henne. När hon var 5 år brukade hon fråga vem vi tyckte mest om av henne och vår granne. Ville alltid ha uppmärksamhet och var en teaterapa."

Mammas minne av mig:

"När Natalie var liten var hon väldigt...liten. Sjöng ofta och gärna. Joyride sjöng hon för alla i 3:årsåldern. Har alltid haft lätt med kompisar. Men så ä ho go mä."

Kan av detta konstatera att jag alltså varit en tjötig, lättirriterad tjej som sjöng typ...jämt. Antalet kommentarer om mitt pratande slutade på 5 stycken. Tror inte mycket förändrats faktiskt ;) Hoppas ni tyckte det var lika roligt att läsa som jag gjorde!!!

Klipp te mig för fan!

Jag vill fixa frillen!! Men vet inte hur!? Jag vågar inte klippa av för mycket igen nu när jag sparat så jävla länge! Mitt hår har väääldigt svårt att bli långt. Men nu känns det bara trööökigt. Bara hänger, eller så har man en ful jävla bulle. Vill ha det mycket ljusare också, men det sliter så förbannat, sen blir mitt hår lätt gulaktigt pga att man allt är en liten, liten rödtott.

TIPS MOTTAGES TACKSAMT!!!

Gillade ju denna frillen. Fast det är lite kort tycker jag.




Eller kanske den här?

Litegranna om kärlek och sånt trams...

Funderar ibland på en sak. Hur det kommer sig att vissa hoppar från förhållande till förhållande medan vissa förblir utan i många år. Har det att göra med att man inte träffat rätt person? Har man gett upp vissa bekantskaper alltför snabbt? Utstrålar man en sorts vibbar som gör att folk flyr i panik (hahahaha)? Eller vad beror det på?

Jag personligen har inte haft ett förhållande egentligen sen jag var liten tonåring. Det var iofs ett ganska långt förhållande (om man nu kan kalla det det, när man är såpass ung som jag faktiskt var) men sedan dess har det mest varit smågrejer. Inget direkt seriöst. Inte för att jag klagar egentligen, tycker det är rätt skönt att bara ha mig själv att ta hänsyn till i vissa sammanhang, men man funderar ibland på vad det egentligen beror på.

Ibland är det klart man önskar att man också hade någon att komma hem till efter en jobbig dag, krypa upp i soffan framför en bra film, få en bamsekram när det behövs osv. De som träffar rätt personer tidigt är ju lyckligt lottade, inget snack om saken.
Är jag avundsjuk på dessa personer då? Kanske. Ibland. Rätt ofta till och med, om jag ska vara ärlig. Men jag unnar dem det. Verkligen.

Jag tror att folk ibland ser mig som en liten velig tjej som förblivit obotligt singel sedan 16:årsåldern ungefär, alltid är på krogen och ränner, ordnar och grejar, tramsar och flamsar runt. Klagar gör jag också över detta ibland, men vad är det för mening med det? Klagande löser ingenting, även om det är rätt gött ibland.
Jag väntar snällt på att jag också någon dag ska träffa någon som är helt rätt för mig. När eller var det händer vet ingen, men ATT det någon gång händer, det är jag bombsäker på! Tills dess ägnar jag mig åt allt annat i mitt liv som betyder mycket, ingen idé att gräva ner sig för småsaker, eller hur? Ingen idé att klaga på saker man ändå inte kan göra något åt.

Så mindre klagande och mer kärlek åt alla!

Peace!

Inte många veckor kvar!!!

Fan vad stressad jag känner mig över skolan nu. Inte många veckor kvar och känns som jag har tusen smågrejer att lämna in, prov att göra (och klara), övningar som ska utföras, novell som ska skrivas osv osv..! Har idag skickat in 3 grejer i alla fall, alltid något. Får avboka träningen ikväll, MÅSTE sitta med näsan i matteboken för att klara provet imorgon. Synd bara att vädret är kanon, det ger en ännu mindre lust att sitta och plugga. Men, måste man så måste man. Är glad att jag förmodligen lyckas höja 3 kurser från betyget knappt G till MVG! Känns bra i vinnarskallen. Håller också tummarna för att betygen håller för att ta sig in på skolan i höst, annars vet jag inte vad jag ska sysselsätta mig med? Tips mottages tacksamt!!!

Åh vill egentligen vara färdig med allt så jag kan ägna mig helt åt novellskrivandet. Fan vad roligt det ska bli! Wiiiiii! Måste fundera ut vad den ska handla om bara. Tänk, tänk, så det knakar.

Vill annars tacka folk för en rejält trevlig helg. Poker, öl, crusing och sol innehöll den, plus massa fina vänner och människor som gjorde den till vad den var. Helgen alltså. Ni är la goa!

Nu, hem till matteböckerna för lite andragradsfunktioner och algebraiska lösningar. Peace out!

Ohhh la la, håller tummarna för sol imorn!!!!!

Imorgon är det ju dags för den årliga crusingen och jag har längtat som satan! Missade förra året (kanske inte gjorde så mycket då det tydligen pissregnade hela dagen, men ändå) så det ska bli roligt! Hoppas och håller tummarna för fint väder! Har även tiggt till mig ett strög eller två i morbrors raggarbil, wiiihooo! Om det finns plats alltså. Sen styr man fossingarna mot Gränden där det är finband, yeey! Hoppas man kommer in bara, det är inte 100% med tanke på dagen och bandet!

Jag måste erkänna en sak. Jag har alltid motsatt mig Big Brother, inte velat titta. MEN...jag lurades att titta x antal avsnitt och är nu fast. Totalt. Jävla förbannade skit! Jag älskar't ju fan!! Peter är det snyggaste jag sett (surpise? not...) och han kommer åka ut. Jag är sur. ÄckelGurkan kan fan dra istället. Han är inte ens rolig. Usch! Han bara smaskar och fiser. Blä.

Haha, jag var på core igår. Herremingud. jag har ont i ljumskarna idag? Eller ja, typ ont överallt. haha, jag är så sjukt otränad. Jag är glad att jag klarade plankan i 1,5 minut, hehehe. Jösses...

Nu: åter till Excel. Grrr... Datorn gör inte som jag vill.... Pissdator.

Det finns så mycket...

...jag vill skriva om. Saker jag inte KAN skriva om. Saker jag inte vill att alla ska kunna läsa om fast som jag egentligen VILL skriva om. Min blogg är för tillfället bara en massa blahhaaa, som jag, jag säger det igen, INTE ville den skulle bli. Men vad gör man? Vad fan gör man? Hade jag bott någon annanstans eller hade folk som jag inte känner som läser den skulle jag kunna skriva om vad som helst. Mina tankar. Känslor. Rädslor. Men man blir begränsad till och med i sitt skrivande just därför att det bara är mina vänner (och fler kanske) som läser. Man vill ju inte blotta sig känslomässigt totalt heller.

Nu låter det som det är värsta grejen jag bär på mitt samvete som jag vill ösa ur mig, men så är icke fallet. Det är bara...privata saker liksom. Saker jag inte orkar älta med folk om som alltid får lyssna på ens gnäll hit och dit. Saker som snurrar i huvudet. Småsaker kanske, men ändå viktiga för mig. Jag vet att man inte ska analysera och tänka för mycket men det är så satans svårt att låta bli. Det är som att vi tjejer är födda med en extra analyskromosom eller något. Vi är experter på det. Analyserandet. Även drömmandet är vi bra på. Eller det kanske bara är jag. Som kan försvinna iväg i flera timmar i dagdrömmar. Blir nästintill okontaktbar. Kanske skulle skriva en bok. Haha, eller kanske inte. Jag vill ibland plocka ur min hjärna, slänga den i golvet, stampa på den med skitiga gummistövlar, ta upp den och spela tennis med den. Slå ur alla tankar.

Sluta tänk så mycket Natalie för helvete!

Det var det!!! Woooopoobiidooo!

22.25 steg jag av bussen i Tidaholm igår kväll. Trött. Kall. Kissnödig. Men även glad och nöjd. Har haft den bästa helgen på evigheter, har varit konstant roligt sen i torsdags runt lunchtid. Helt sjukt. Hade glömt av hur underbart storstadslivet faktiskt är (trots hets och spring eller kanske just på grund av det). Nu var det ju en helt annan huvudstad än vad jag är van vid men en huvudstad likaväl. Jag kände mig hemma på ett konstigt sätt. Kände mig hemma på pubar och uteställen där man är helt anonym, kan prata med (och titta på) nytt folk och man känner de okända möjligheterna och spänningen nästan bubbla omkring en. Fan vad jag gillade Stockholm!!!

Uppsala var också helt tokigt. Rätt misslyckat var dock att jag missade Kristin, som faktiskt var anledningen först till att jag åkte dit. Överbelastat nät, tusentalsfolk folk och försovningar gjorde att vi aldrig sågs. Jättetrist verkligen!! Annars var Uppsala sjukt kul det också. Träffat roliga, konstiga, fula och snygga folk, plus nya och gamla vänner. Här är några av de konstiga folken vi träffade på under dagen/kvällen:

•  En tvättäkta Dublinare som var nyinflyttad, fanns på en av festerna. Vi hade ett behövligt samtal, båda två med en längtan till Dublin och glädje över att prata med någon som bott där.
• En låtsaskissare (det kom aldrig någon stråle, vi kollade noga) i parken som gick från buske till buske med snoppen ute och låtsades kissa medan han spanade på folk. Mycket underhållande!
• En galen Gävlebo som hamnade på vår filt och stannade där resten av dagen.
• Ett gäng Sverigedemokrater i 18-årsåldern på en fest vi hade hetsiga diskussioner med. De gillade inte oss har vi fått höra efteråt. Konstigt. Vi som var så trevliga.
• En tysk som heter Per.

Mycket bra helg! Tackar alla inblandade!!!!