Inatt. För ett år sen så satte vi ord på det. Pojkvän. Flickvän. Kärlek. Jajjemen. ( De som kan lite snabb huvudräkning förstår att lille Valle förmodligen redan var en liten ärta i magen, men det visste vi givetvis inte. Oops. )
Det har varit ett år av pirr, pussar, flytt, graviditet, flumm, stress, lycka, panik, lugn, not so much fest, kaos, skratt, framtiddrömmar, mer pussar, and so on...
Tack Rasmus för att du förgyller mitt liv och gör mig förjävla lycklig och kär, varje dag. Att jag skulle ha sån tur att träffa på dig mitt ute i obygda måste ju bara vara ödet. För sån tur kan man inte ha. Du har gett mig det finaste man kan få: en liten Valdemar och massa kärlek. Jag älskar dig sååååå mycket!
alltså ni är så fina att jag blev lite tårögd. <3 så himla glad för din (och er) skull så det är inte klokt! fina fina familjen <3
ReplyDelete