Tittar på Efter tio, med Malou Von Sivers och Anders Bagge är gäst. Underbara man! Jag älskar honom. Finns få människor där det bara lyser godhet ur ögonen! Kan titta på honom hur länge som helst! Han och jag är väldigt lika märker jag, i sättet. Flygrädda, nervösa, stressade, måste ha kontroll över saker, veta allt i förväg hur saker kommer gå till annars bryter vi ihop ungefär. Han berättade bland annat att han igår hade varit tvungen att ringa in till tv4 för att kolla i vilken soffa han skulle sitta och hur det skulle se ut osv och det var som att höra mig själv om jag skulle varit i den situationen. Jag kan ibland bli nervös när jag ska åka tåg från en ny station eftersom jag inte vet hur den är uppbyggd, vilket spår det går ifrån osv. Jag vill åka från någonstans jag varit förut där jag vet hur det ser ut. Jag menar, egentligen, hur svårt är det att åka tåg? Det funkar på samma sätt överallt!! Helt sjukt! Mår dåligt bara jag skriver om det nu. Gaahh. Nått fel är det fan på mig.
Därför är det otroligt att jag klarat av att göra vissa av de saker jag gjort. Inte för att vara sån, vill ju inte belysa mig själv som någon awesome människa! MEN...eftersom jag alltid varit rädd för förändringar, det okända okontrollerbara så är det fan helt otroligt att jag flyttade utanför ringleden. Bara jag vet ju hur jag egentligen funkar och hur svårt det var, hur jag mådde och hur jag kände. Innan. Sen var det ju hur lätt som helst när man väl var där. Men det är tiden INNAN man gör något nytt som är ett rent helvete i princip. Det är liksom inte bara vanlig nervositet. Det är förjävligt! Rent ut sagt. Finns ju självklart massor av människor som är likadana, därför var det skönt att höra Anders Bagge sitta och berätta om det i tv.
Jag kan ju inte tänka "Det visar sig när vi är där, det löser sig alltid, ingen idé att fundera över det nu." Öhhh? Va? Som när jag ska flyga. Jag är mer nervös över allt innan flygresan som händer på flygplatsen. I flera dagar! Kan inte äta, sova, slappna av. Vilken gate ska jag checka in på? Hur lång kommer kön vara? Hur långt innan behöver jag vara där? Tänk om väskan väger för mycket? Vad ska jag slänga då? Ja, sen finns det ju tusen saker till att oroa sig över på en flygplats. Jag höll på att skita på mig och ville dö lite när jag och Kristin skulle flyga från Oslo och hon berättar dagen innan vi skulle åka att vi skulle ta ett flygtåg en halvtimma senare än jag tänkt. Jag mådde så jävla dåligt, haha! Det är inte lätt att vara en nervöst lagd människa med lätt psykotiska drag.
Nej, dags att ta tag i livet och dagen! Hoppas ni njutit av att läsa om mina tvångstankar och problem, det skulle jag gjort :) Tjaoo!
No comments:
Post a Comment